3 myter om barn - barn gör rätt om de kan - psykolog Lina Bodestad

3 myter om barn vi måste avfärda, del 1: ”Barn gör rätt om de bara vill”

Hur kommer det sig att vissa barn alltid blir sura arga när de ska komma in från rasten och börja jobba igen? Varför sitter inte vissa barn still, fastän vi har sagt åt dem tusen gånger? Kan inte vissa barn bara skärpa sig och göra som vi säger, istället för att hålla på och trilskas så dant jämt?

Jag jobbar sedan fem år tillbaka som skolpsykolog och har länge intresserat mig för det här med lärande och utveckling. Och för det allra mesta möter jag alldeles fantastiska, engagerade, kloka, kunniga och förstående pedagoger och vårdnadshavare. Och barnen, de är alla fantastiska, kloka, roliga, finurliga och fundersamma, på sina helt egna olika vis.

När jag skriver detta har 2017 precis börjat och jag är taggad på att lägga ut årets första blogginlägg. Mitt övergripande tema för 2017 kommer att vara ”att utforska och utmana normer som står i vägen för hälsa, lärande och utveckling”

Eftersom jag jobbar med elevhälsa, och eftersom barns och ungas hälsa och välbefinnande ligger mig extra varmt om hjärtat, tänkte jag dedikera årets första inlägg just till dem. Att jag själv har ett barn som börjat på förskolan den här veckan, det får bara vara körsbäret på toppen i det hela.

3 myter om barn vi måste avfärda

Jag tänkte inleda året med en serie blogginlägg i tre delar – 3 myter om barn vi måste avfärda. Första delen tänkte jag ägna åt att titta närmare på det här med barns förmågor och utveckling. I de andra två delarna tänkte jag skriva om barn som inte tar så mycket plats i det sociala samspelet, och även ge mina tankar på det här med belöning och bestraffning. Men det kommer lite senare. (Du kan läsa del 2 om belöning och bestraffning här, och del 3 om introverta och extroverta barn här).

Myt 1: Barn kan göra rätt – om de bara vill

För mig som skolpsykolog, som träffar både skolpersonal och föräldrar varje vecka, är detta fortfarande en av de vanligaste (miss)uppfattningarna jag stöter på.

Tanken verkar gå ungefär såhär:

“Att skärpa sig och bete sig på ett bra sätt, är något man själv väljer och bestämmer sig för att göra – eller inte göra. Alltså är det varje barns (och vuxens) eget val och ansvar om hen vill bete sig bra eller dåligt. Om man säger till ett barn att skärpa sig tillräckligt många gånger – då måste hen väl till slut lyssna och faktiskt skärpa till sig, eller?”

Riktigt såhär överdrivet låter det förstås inte alltid, men du förstår nog min poäng och vart jag vill komma.

När vi kräver mer än vad barnet kan ge

Det finns nämligen ett annat sätt att se på saken – vilket inte bara jag, utan även andra psykologer både i Sverige och utomlands, tänkt på. Och det handlar om synsättet att bristfälligt beteende inte beror på bristande vilja, disciplin eller “hyfs” – utan helt enkelt på bristande förmåga.

Läs mer: Bo Heljskov Elvéns hemsida om lågaffektivt bemötande

Bristande förmåga att göra allt det där som vi ofta tar för givet.

Sitta still. Lyssna. Vänta på sin tur.

Byta fokus från en sak till en annan. Stänga ute störande ljud. Sålla viktig information från oviktig.

Planera, organisera och lägga upp sitt arbete. Ta sig an ett problem i en logisk eller systematisk ordning.

Allt det här är förmågor som inte tillhör skolans ämnen i sig. I skolan tränar man ju multiplikation och Hallands floder och Sveriges statsskick och kungar och krig och fotosyntesen. Man tränar inte alltid lika mycket på att sitta still, lyssna eller planera sitt eget arbete. Vissa saker ”förväntas man bara kunna nu när man är så stor”.

Och kan kan det inte – då känner man sig misslyckad. Och blir ledsen. Besviken. Eller arg. Eller alltihop.

3 myter om barn - barn gör rätt om de kan - psykolog Lina Bodestad

Alla andra kan ju – varför kan inte jag?

Det är lätt att barn blir just ledsna och besvikna eller arga om de ständigt upplever att de misslyckas i olika situationer där kraven överstiger deras förmåga just då. Barn lägger ofta skulden på sig själva, även för saker som ligger utanför deras egen kontroll. Och om vi vuxna då spär på detta genom att antyda att de hade ett val att misslyckas, då gör vi inte saken bättre, hur goda våra intentioner än må vara.

Men det finns som sagt ett annat sätt att se på det. Ett annat sätt som vi vuxna kan bemöta, stötta och hjälpa våra barn och ungdomar som redan kämpar varje dag med att lyckas i skolan och i livet:

Alla barn vill göra rätt – om de kan.

Den här tanken bygger på att alla barn, precis som vi vuxna, vill göra rätt, lyckas, vara till lags, göra som alla andra och klara det andra klarar. Men alla har inte samma förmågor och vi utvecklas inte i exakt samma takt. Precis som alla barn inte lär sig läsa eller räkna exakt samtidigt – det kan skilja månader eller år, men tids nog utvecklas vi alla utifrån våra egna förutsättningar.

Läs mer: Dr. Ross Greenes hemsida Lives in the Balance

En bild som ofta brukar figurera när vi pratar om de här sakerna inom skolans värld är denna:

3 myter om barn - barn gör rätt om de kan - psykolog Lina Bodestad

Bilden visar på ett mycket tydligt sätt att om vi exempelvis ställer exakt samma krav på alla elever i en klass, blir det paradoxalt nog väldigt orättvist eftersom alla elever har olika förutsättningar, olika förmågor och har kommit olika långt i sin utveckling.

Lösningen: ett väl beprövat recept

Så vad kan då vi vuxna göra, när vi märker att ett barn upplever ett krav som överstiger hens förmåga i just den situationen?

Ja, vad skulle vi göra om vi hade ett barn i lågstadiet som inte kunde läsa riktigt än?

Vi skulle aldrig säga till ett barn som inte kan läsa:

 “Jaså, fixar du inte att läsa än, fastän du är 8 år? Det borde du verkligen kunna – dig blir det minsann aldrig någonting av om du inte lär dig att läsa snart! Sitt nu ner och läs!”

Vad skulle vi göra istället?

Just det – vi skulle träna på att läsa.

Vi skulle smyga in lästräning både i skolan och hemma, överallt där vi kom åt. Vi skulle be barnet att kolla busstiderna och läsa receptet på pannkakorna och läsa undertexterna på Rapport. Vi skulle sitta och läsa bänkbok och titta på skyltar och kolla matsedeln och läsa fotbollsresultaten.

Små ord här och där, några meningar åt gången. Och helt plötsligt skulle barnet kunna läsa med samma flyt som sina kamrater – och stolt kunna visa upp detta för föräldrar och lärare.

Alla bristande förmågor kräver träning, övning och upprepning

Precis samma sak är det med andra bristande förmågor. Vi behöver träna dem.

Hela tiden, både i skolan och hemma, på ett genomtänkt, omväxlande och lustfyllt sätt.

Om ett barn har svårt för att växla från en aktivitet till en annan, kan vi stötta barnet genom att säga till i god tid innan: ”nu är det fem minuter kvar tills vi ska äta, avsluta det du gör och kom ner och ät sen”.

Om ett barn har svårt för att sålla viktig information från oviktig, kan vi träna genom att tillsammans göra mindmaps eller på annat sätt plocka ut det viktiga ur texter eller annan information.

Om ett barn har svårt för att själv skriva en längre berättelse, kan vi ge stödstolpar, rubriker eller någon annan form av ”skelett” för barnet att utgå ifrån istället för att hitta på allt själv – och kanske fastna på första meningen.

Barn gör rätt om de kan.

Så länge vi har de glasögonen på oss, kan både barnen och vi komma hur långt som helst.

Har du ett barn i din närhet vars förmåga ibland inte stämmer överens med kraven? Vad brukar fungera för barnet i de lägena? Dela gärna med dig i kommentarerna!

–Lina

Bonusmaterial: Kartlägg bristande förmågor med hjälp av formuläret ALSUP, Assessment Of Lagging Skills And Unsolved Problems (på svenska)

Gillar du det jag skriver? Prenumerera på mina inlägg!



 


Jag är ny gästbloggare på Ett Gott Arbetsliv - Bodestad Psykologkonsult Göteborg

Nyfiken på hur min resa började? Jag debuterar som gästbloggare på Ett Gott Arbetsliv

Vissa dagar är man mer taggad än andra. Idag är en sådan dag! Från och med i höst kommer jag nämligen att vara gästbloggare varannan vecka på Ett Gott Arbetsliv, en kollaborativ blogg om olika aspekter på arbetslivets frågor och utmaningar.

Bloggen grundades av entreprenören Maria Kullberg, som även ligger bakom föreningen Nätverk Arbetslivet som är verksamma i Skåne.

Min premiär som gästbloggare – en skribentpresentation från barndomen

Här får du smygläsa ett litet smakprov från mitt första inlägg ”Skribentpresentation! Lina Bodestad, nyfiken psykolog”:

En dag tidigt på vårterminen hade vi en omröstning i klassen om vilka två som skulle få det ärofyllda uppdraget att bli “Kamratstödjare”. Det skulle helst vara en kille och en tjej, och deras uppdrag var att agera länk mellan eleverna och de vuxna. Man skulle kunna prata med en Kamratstödjare om man hade några funderingar, problem eller dilemman som man gick och gruvade på. Kamratstödjarna skulle sedan kunna hjälpa en vidare till att prata med någon vuxen eller få hjälp och stöd på något sätt. Ni hör ju hur taggad jag var på detta hedersfulla uppdrag redan från början!

Läs fortsättningen på bloggen Ett Gott Arbetsliv >>>

Viktigt att tänka på som normutmanande förälder.

Detta bör du tänka på som normutmanande förälder

När jag för ett tag sedan lanserade en gratis mailkurs om norm-utmanande föräldraskap hos tjänsten Daily Bits Of, blev jag kontaktad av flera personer som ville intervjua mig i olika sammanhang för att berätta mer om detta ämne som ligger mig varmt om hjärtat.

En av dessa var Förskolemamman, som bloggar om sitt liv som mamma och förskolelärare. Att ge intervjuer om barn, genus och normkritik är något jag gör med stor glädje, eftersom jag vill göra vad jag kan för att vara med och bidra till att våra barn får fler möjligheter och alternativ i lek och lärande.

Normutmanande förälder? Detta bör du tänka på

Vi pratade bland annat om vad du som förälder kan tänka på i din strävan efter ett mer norm-utmanande föräldraskap. Nyfiken på mitt svar? Klicka dig över till Förskolemamman så får du se! 🙂

Läs intervjun med mig här: Förskolemamman: Intervju med psykolog Lina Bodestad

Vilka utmaningar möter du som normutmanande förälder? Berättar gärna i kommentarerna!

–Lina

 

Därför är en weekendresa bra för din hälsa: 4 vetenskapliga bevis från psykolog Lina Bodestad

Därför är en weekendresa bra för din hälsa: 4 vetenskapliga bevis

Föreställ dig följande scen: Det är mitten av september. Du sitter i fikarummet på jobbet med några kollegor. En kollega pratar om att hon ska åka till Italien om två veckor, på en vandringsresa med några väninnor. De ska bo på pensionat i olika små bergsbyar, äta gott, dricka vin och vandra ett par mil per dag, som mest. “Ja, det är ju alltid roligt att ha något att se fram emot”, kommenterar någon.

Du känner dig smått avundsjuk och tänker på den där attans reparationen på bilen som du nyligen åkte på att betala dyra pengar för. ”Tänk om man kunde lagt de pengarna på en weekend i Barcelona istället…”

Därför är en weekendresa bra för din hälsa

Är du sugen på att sticka iväg med kompisgänget, men har en jobbrapport som hänger över dig? Behöver du vässa dina argument inför chefen för att få några dagar ledigt? Här kommer 4 vetenskapligt uppbackade tips om varför du borde boka en weekendresa snarast.

Därför är en weekendresa bra för din hälsa: 4 vetenskapliga bevis från psykolog Lina Bodestad

1. Ditt välbefinnande ökar — framför allt innan semestern

I en holländsk studie från 2010, där man följde över 1500 personer under veckorna före, under och efter en semesterresa, såg forskarna att den största skillnaden i välbefinnande varken infann sig under eller efter själva semestern. Den viktigast skillnaden kunde man däremot se under veckorna före semestern, där gruppen som hade en resa bokad mådde betydligt bättre än kontrollgruppen som inte skulle resa iväg. Enligt forskarna handlar detta troligen om de förväntningar och föreställningar vi bygger upp när vi har något att se fram emot.

Man kan även tänka sig att detta talar för att ta flera kortare avbrott från jobbet under året, istället för ett enda långt 4-veckors sjok under industrisemestern i juli. Den där weekendresan till Barcelona i september kan med andra ord fylla flera viktiga funktioner (utöver att tapetsera din Facebooksida med semesterbilder av “fötter på sandstrand”).

Slutsats: ju oftare du har en (även kortare) semester att se fram emot, desto bättre för ditt välbefinnande.

2. Du slipper stress och krav = viktigt för en god återhämtning

I en annan holländsk studie från 2010 beskriver forskarna att semester från jobbet fyller två viktiga funktioner för den arbetande människan — en passiv och en aktiv funktion. Den passiva funktionen är just att man slipper belastningen och kraven från sitt dagliga jobb.

Självklart, kan tyckas, men inom forskningen är detta ett viktigt område i sig. En kropp och hjärna som ständigt utsätts för stress, krav och belastning, behöver regelbunden återhämtning för att inte bränna ut sig. Precis som en bil som ständigt går på högvarv och därför riskerar att bli överhettad, kan ett långvarigt påslag av kroppens stressystem orsaka både fysisk och psykisk ohälsa på många olika sätt. Det kan bland annat leda till smärta, högt blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Man tror även att kronisk stress kan ha en negativ påverkan på minnet och andra viktiga funktioner i hjärnan. Regelbunden vila och återhämtning är med andra ord viktigt för både kroppen och själen.

Slutsats: en viktig vinst med semestern är — *trumvivel* — att du slipper jobbet för ett tag och därmed hinner återhämta dig. Bör dock ej underskattas ur ett långsiktigt hälsoperspektiv!

3. Du (åter)får kontrollen över din egen tid

I samma studie som nämndes ovan beskriver forskarna även hur semestern fyller en mer aktiv funktion, nämligen den att du får kontrollen över din egen tid, eller så att säga blir “master of your own domain” för ett tag. Forskarna menar att vi behöver återkommande påfyllning av sådant som vi tycker om och värdesätter. Det kan röra sig om aktiviteter, som att fiska, dyka, äta god mat eller spela golf. Men det kan även handla om att exempelvis vårda sina nära relationer. Att helt enkelt, på olika sätt, fylla på bensintanken med sådant som vi behöver.

Detta ligger även i linje med vad man inom psykologin kallar för “krav-kontroll-modellen”, dvs. att din upplevelse av stress påverkas av två faktorer — dels hur höga kraven är, men också hur mycket kontroll du själv upplever att du har över situationen. Högre känsla av egen kontroll gör att man klarar av högre krav utifrån, och vice versa.

Punkterna 2 och 3 ovan — minskade krav och ökad kontroll över din tid — har därför tillsammans ett slags dubbelverkande positiv effekt på välbefinnandet. Två flugor i en stor hälsofrämjande smäll, med andra ord.

Slutsats: det är viktigt att regelbundet fylla på dina energidepåer med sådant som är viktigt och värdefullt för just dig, genom att få bestämma över din egen tid.

4. Du blir mer kreativ på jobbet

I en amerikansk studie från 2008, som handlar om effekterna av att tillbringa tid utomlands för att skaffa sig mångkulturella erfarenheter, inleder man med ett vackert citat av Gertrude Stein:

“Writers have to have two countries — the one where they belong, and the one in which they live really.”

Citatet handlar om vikten av att hämta erfarenheter och inspiration på andra ställen än hemorten eller närmiljön. Studien visar nämligen att när duutsätter dig för mångkulturella upplevelser, t ex genom att åka som utbytesstudent eller bo och arbeta en period i ett främmande land, uppnår du en ökad kreativitet på jobbet när du väl återvänder till din hemmiljö igen.

Dels blir du bättre på att komma med nya idéer och tänka utanför boxen, men du har även nytta av dina erfarenheter och kunskaper från andra kulturer i det mer vardagliga arbetet, t ex vid problemlösning eller utvecklingsarbete. Två viktiga vinster att framhålla nästa gång du ska prata semesterdagar med chefen, med andra ord.

Slutsats: att spendera tid i andra kulturer och miljöer bidrar till mer kreativt tänkande när du återvänder till jobbet.

Om du bara kunde kliva ut genom dörren i eftermiddag — vart skulle du ta vägen?

–Lina